Första båten var en jolle, men ack så älskad. Köptes i Helsingborg  omkring 1960 för att användas på det väldigt långgrunda vattnet utanför stugan i Domsten. Med den kunde man ro längs stränderna och fiska eller ro till affären för att handla.

Jolle ABC "Skalet" Togs sedan upp till Täby sommaren - 69. för att användas till och från bojen där Olette låg. Den användes för det till -74 då hamnen blev klar. Tyvärr blev den vandaliserad.

Iversen tärnan Olette, köptes den 9 april 1969

Hon var väldigt vacker och romantisk, en stor bred koj. Litet enlågigt fotogenkök för matlagning och värme.

Med Olette var man ofta ute tre veckor i sträck utan några moderniteter.   Ingen motor, bara segel och en paddel.  Hon såldes våren 1974

Text Lasse

Folkbåten Lilla My, en liten ilsken finska. Byggd  i finland 1947. Köptes av oss i Tranås våren -74. Hon fraktades på lastbil i en felaktig vagga och hade stått i en solig plats hela våren så hon var så torr och "uppskakad" av transporten att hon nästan sjönk. Dubbla pumpar kördes i flera timmar och säljaren fick sitta med "ettan" och fylla i alla nåten. Efterhand så renoverades hon på ett proffsigt maner och fick nya spant och blev renskrapad invändigt. Hon fick ny och uppfrächad inredning, ny mast och segel.

Lilla Mys motor var en Seagul på 1 1/2 hästkraft. Man hade 12 % oljeinblandning vilket gjorde att det rök en en del.Hon såldes våren 78.

Lilla My fick nya gardiner och nya madrasser ganska omgående, för hon var så strippad av förra ägaren för att hon skulle vinna alla tävlingar han var med i. Gula gardiner med dubbelt tyg och bollfransar. De blev så söta och de var så små och pluttiga men det blev mitt första bidrag till båten med min hobby som insats. Sedan så blev det nya madrasser och de kläddes med en gammal filmridå, lejonfärgad sammet. Kemtvätten hatade mig i flera år efter att jag lämnat in tyget till tvätt. Idag hade de inte tagit emot ett så dammig tyg, och inte blev de gladare av att höra att det var en gammal filmridå. Sittkuddar till sittbrunnen blev det med och de följde sedan med i alla båtar som vi bytte till och jag slängde dem när sista båten var såld.

Lasse önskade sig en plastbåt, så i 30-års present fick han en att ha i badkaret, tur för mig att han har humor. Att köpa en riktig plastbåt hade jag inte råd till så jag kompletterade med att ge honom en guldberlock av en koster.

Plastbåten till badkaret fick sedan Alina leka med till att den sjönk.

Guldberlocken hamnade sedan runt Cillas hals.

Så det fick bli en riktig plastbåt med banklån till hjälp.

Måsen var med oss på många platser. Hon följde med till Skåne 1979, seglades till Orust 1981 och var där till -83. Sommaren -84 seglades hon i Öresund för att i september segla till Rönne på Bornholm, med en strapatsrik hem- segling i kuling.   Sedan lastbil till Täby vintern -84--85.       

Hon såldes sent på sommaren -87 då Henrietta var född.

Vegan Måsen inför- skaffades när familjen fick tillökning 1978. Bekvämligheten blev viktigare när man skulle ha spädbarn med sig. Här fanns riktigt pentry, värme och inombords- motor !!  och inte regnade det in heller.

Henriettas födsel kombinerat med minnen från Bornholms seglingen -84 gjorde att det var slut med segling med familjebåt.  Det måste bli en båt som tålde alla väder och hade bra värme.  En nackdel var att hon kostade ca 45:- i timmen att köra. Samtidigt blev Henrietta äldre varför vi beslöt att skaffa segelbåt igen. Året var 1993.

Rospigg 28 Balder en supertrygg båt som vi saknar ibland. En riktig sjöbåt, som klarade både rusk och vind.  Balder var stark och sjövärdig. Bogserade lätt 10 jollar. Hon hade med tiden dubbla värmesystem, kylbox och andra finesser här introducerades VHF radio och NMT 450 telefonen bla.

Pärla köptes i Öregrund och gav oss en fin tredagars hemsegling under vackra höstdagar. Hon var med sina 30 fot den längsta båt familjen haft. Samtidigt hade hon en hörnsoffa !!! vilket vi inte hade hemma.

Det var att för att börja segla igen som fick oss att byta till Scampin Pärla. Av hälsoskäl så såldes hon till Valdmar- svik,  augusti -97 där hon bytte namn till Gråben.

I  hela 11 dagar var vi utan båt. En sen augustidag -97 köptes Nimbus 26:an och kördes hem till Viggan. Sedan dess har vi haft flera fina turer med henne. Hon har nu dubbla värmesystem mm.

En båt måste det ju vara, så ganska snart införskaffades en Nimbus vars namn förblev hemligt. Vi  fick döpa om henne och  namnet blev Zenobia af Täby.

Jag har sålt båten men affären är så infekterad av en ouppklarad affär att jag ångrar försäljningen. Men till slut skall väl jag vinna vår despyt om vem som betalar vad.

Någonstans inom mig så pyr nog affären fortfarande, men den lärde mig en intressant sak och det är att även poliser kan vara oärliga och bete sig fult.

Jolle "Pelle" en gåva från Moa Carlberg. Liten träjolle.

"Pelle" ligger inne och väntar på en totalrenovering, skrev jag när Lasse gått bort och hoppades att någon vänlig själ ville ta över.

Lasse sa till mig på sjukhuset att han ville att vår vän Tor skulle ta hand om båten för han var den enda som hade känslan för en så fin träbåt. Jag lovade honom att fråga Tor om han ville ha den. Men tiden gick och jag orkade inte ta itu med att ordna för JollePelle och en dag så ringde telefonen. Vår vän Tor hade varit inne på hemsidan och såg att jag ville bli av med båten och ringde och frågade om han fick ta över den. Vi skrattade gott när jag berättade Lasses önskan. Så nu ligger fina JollePelle hos Tor och väntar på att han skall slutföra upprustningen.

Tack Tor och lycka till!!!

Jolle 3, fick vi för en hundring men såldes med "Balder"

Hon var för tung för att användas till en segelbåt.

Jolle 4 köptes Midsommar 2000.

Den såldes till slut sommaren 2002 efter att vi pratat igenom det noga om vi skulle behålla den eller ej. Vi kunde ju ha den att snurra runt med på Värtan, men jag sa nej. Jag hade hoppats på att någon av våra gamla vänner skulle ha bjudit ut oss på en tur på Värtan, men hur skulle de kunna veta vad jag önskade mig när jag aldrig uttalade det.